Anledningen: "Jag känner mig på värsta depphumöret. Är nedstämd och tycker synd om mig själv och det tänker jag fortsätta med resten av kvällen tror jag. Om inte något väldigt orimligt skulle ske i så fall - som att jag vann på lotto eller liknande! Men den är ju trolig."

Tänkte muntra upp min käre vän lite, men tyvärr vann hon ju inte 1 mille...

Kommer ihåg när man var liten och alltid busringde! Jag tror nog att jag och Johanna var värst när det gällde det. En busringning jag minns extra mycket var när jag slog ett nr (som jag inte hade en aning om vart det gick till). Hur som helst kom jag fram till en tant och jag låtsades att jag var en liten flicka som tappat bort min mamma. Tanten blev ju såklart jätteorolig och försökte hjälpa mig så gott hon kunde. Tillslut sa jag bara hej då och la på! Sen kom ju asgarvet.

Stackars tanten och alla andra stackare som blev utsatta för denna terror. Och det var ju inte bara det jag och Johanna hade i gärningen. HA HA

När jag ändå är i farten måste jag berätta om den gången jag och Johanna skulle tälta på min baksida. När mina föräldrar trodde vi skulle sova hade jag och Johanna andra planer. Vi smög oss ner till Länna skola till "Skutan" (en ungdomsgård), som det kallas/kallades. Vi var ju självklart för små för att komma in men det sket ju vi i. Vi gick ner med våra pyjamaser och med toppluvorna på och bara jävlades med allt och alla som var där. Fast utanför. Sen la vi oss på marken i en liten sluttning precis vid ingången och fortsatte. Sen kom ju personalen ut och härja och sa att de skulle ringa våra föräldrar. Lite stöddiga var vi till en början tills vi insåg att de faktiskt tänkte göra det. Med svansarna mellan benen sprang vi hem och la oss i tältet igen (fnissandes).

Sen hörde vi "Johanna! Johanna!". HA. Johannas pappa hade fått ett samtal där jag kan tänka mig att det sas att det springer två snorungar nere på ungdomsgården och muckar gräl med de äldre, varav en är din dotter. - Och där slutade våran tältning. Johanna fick åka hem och jag fick gå och lägga mig i min säng. Det sög ju.

HAHA. Jag kan tänka mig att vi var riktigt jobbiga små snorungar när vi var små! Men ack så kul vi hade!!