Ligger i sängen och funderar över kvällen. Jag får ren PANIK när jag inser att jag kommer vara själv ikväll. Att jag ska sitta här hemma själv, göra mat till mig själv, kolla på någon film med mig själv, äta godis och gott med mig själv. Jag får panik och får jätteångest över detta. Ni som känner mig vet att jag inte är den som tycker om att vara själv utan vill ha sällskap i stort sett hela tiden. Visst jag tycker det är skönt att vara själv emellanåt, absolut! Det måste man vara ibland. Men just den här tanken att veta att det inte är någon som kommer komma hem och några timmar osv. Att man har några timmar att vara själv på och göra vadfan man vill och att det sen kommer komma någon. Den tanken blir jag galen på.
Tror att det skulle underlätta om man hade alla sina kära vänner vid sin sida som man kan umgås med. Men här har jag som sagt inte så många, alls... Än så länge..
Tänk att bara få ha en myskväll med sin kära... Laga god middag tillsammans, mysa ner sig i soffan och äta massa gott och sen gå och lägga sig tillsammans. Jag skulle göra vadsomhellst för en sån kväll nu!

Det här är nog någonting som jag aldrig kommer bli van med. Jag hatart.